Nu går det fort för lillkillen!
Förut när vi var med moster Ingela för att hämta barnen i Ölme hos farmor blev Sebastian överlycklig för att Annci & Jåke hade vovvarna hemma. Han snurrade runt och ålade över hela altangolvet. När jag sitter bakom honom försöker han ställa sig upp och jag hjälpte honom. Helt plötsligt står han själv utan att hålla mig i händerna, flera gånger & länge! Han är så duktig!
Min lilla älskling, jag är så glad över att få vara din mamma och ser fram emot att tillbringa mitt liv med att få se dig växa upp. Jag är så stolt över dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar