Samvete

Idag har Sebben vart sur hela dagen, och jag med. Vi har inte vart de bästa vännerna hemma då allt jag sagt åt Sebben att göra eller inte göra har slutat med ett blankt grinigt Nej från juniors del. Inte sova middag ville han när jag höll på att dö av trötthet utan tyckte han skulle sova när vi gick kl 16 för att möta pappa efter jobbet. Inte heller var det bra att hälsa på morfar på jobbet. På kvällen nu har han vart sitt vanliga, goa, tjoande, skrattande och fjantiga ja och man kan inte annat än att småle åt denna lilla busunge. Badat med jujen har han gjort med mycket bubbor. Så nu när jag ser på min vackra buskorv får jag dåligt samvete för alla gånger man blir lite onödigt arg på honom. Han är ändå det bästa som finns! 

Nu ligger jag i sängen och hoppas på en natt med god och mkt sömn. Har vart dåligt med det ett tag nu... Bebisen sparkar mej på kissblåsan och sammandragningarna är ibland hemska. Ibland känns det som om bebisen ska sparka sej ut genom underlivet och helst innan det sparka sönder höftbenen också. Den känns tydligt vart och vad som sparkas/slåss. Tycker alltid det är lika fränt när man lägger handen på magen och känner hur hela bebisen vänder sig runt. Det är häftigt att vara gravid, dock väldigt jobbit. Nej nu tar vi natten. 

Vecka 29+5.